Jag har tänkt och funderat mycket på Chica, som nu under senaste tiden kommit in i en period där hon sticker under träningarna för att försöka få med mig på andra saker. Såklart har jag provat en mängd olika saker när hon gjort det, jag har varit rolig, lekt med hennes leksaker, ignorerat henne, ropat, sagt ifrån, lockat, sprungit iväg. Listan kan göras lång, men det är inget av det som funkar. Jag har även testat att göra saker i förebyggande syfte, så som att lägga upp träningen annorlunda, men inte heller har det gett de resultatet jag vill, även om det blivit en viss förbättring. Nu har jag och Pontus i alla fall diskuterat, funderat och analyserat. (Vilken tur att jag har dig att bolla ideer och få tips ifrån! ♥ ) Vi har tänkt ett steg längre tillbaka till grunden och kommit fram till att jag och Chica måste förbättra våran "kontaktbubbla" som har blivit lite skör på senare tid. Ett fint och stabilt hus kan ju inte byggas på en dålig grund, och det känns som att våran grund har fått en del sprickor nu på slutet. Det har tyvärr blivit en del konflikter mellan oss under våra träningar på senare tid och det tär på både relation och självförtroende för oss båda. Vilket inte är okej! När man jobbar tillsammans med sin hund. När ni lyssnar, fokuserar, samarbetar och försöker förstå varandra så kan man säga att man är inne i en sorts bubbla, i den finns det bara ni och eran träning. Vi har valt att kalla det en "kontaktbubbla". Min och Chicas kontaktbubbla är som starkast när hon är vid min sida eller framför mig med fokusen/kontakten riktad på mig. Nu på senare tid har bubblan blivit tunnare och spricker genast när hon drar iväg, som på slutet förekommer flera gånger under samma träning.
Som jag sa är bubblan starkast i en viss position, det vill jag förändra, jag vill ha den lika stark i alla möjliga positioner. Det skulle i sin tur leda till att jag (kanske) skulle kunna bryta på ett lättare sätt när hon sticker iväg, och det innan bubblan spricker. Jag vill få henne att lyssna mer på orden, för med tanke på kontakten som hon väldigt gärna ger så läser hon nog av mig mer än att lyssna på själva orden. Jag vill att hon ska kunna använda båda delarna vid olika tillfällen. Att få henne säkrare på själva kommandona skulle troligtvis leda till att hon lättare skulle kunna uppfatta dem när hon inte ser mig i ansiktet eller har full fokus på mig. Vi har lagt upp en plan för hur vi ska börja träna detta, men jag har valt att inte punkta upp den på papper/bloggen utan ta ett steg i taget, i lugn och ro. Jag kommer fundera ut nästa steg fullt ut när vi känner oss redo för det, även om jag har en ide om hur vi ska ta oss till slutresultatet, så vill jag inte har alla steg helt klart för mig när jag fortfarande är på steg 1. Det här upplägget tror jag kan minska risken att jag går för fort fram i träningen, och det känns viktigt för mig att jag inte rasar fram i stegen innan vi egentligen är riktigt redo.
2 Comments
Marie
9/11/2013 09:22:36 am
Jag TROR kanske att hunden vid de tillfällen du beskriver kanske inte förstår uppgiften? Har du ändrat något i träningsrutinerna? Kanske hon även blir trött? Pausar du ibland? Bara några reflektioner...
Reply
Bella
9/11/2013 10:31:16 am
Såklart tar vi pauser! Jag anser att det är en viktig del för att träningen ska funka. :)
Reply
Leave a Reply. |
Varmt välkommen till Flattefnatt!
Här i bloggen skriver jag om våra träningar, tävlingar och vår vardag tillsammans. Du får även se en hel del bilder på mina ögonstenar och kan följa oss i med- och motgång.
|